Här hittar du en läsanvisning till kunskapsmodellen. 

Här hittar du den danska versionen av modellen


  • Konceptutveckling byggnad

    I det tidiga skedets förstudie och inledande projektering är möjligheterna störst att påverka byggnadens kommande klimatpåverkan. Studera och utvärdera alternativa lösningar gällande byggnaden i sig, men också på aspekter gällande byggnadens funktionalitet och användning. Sök förstå hur byggnaden redan i byggprojektet kan beredas att möta ändrade behov och annan användning under livscykeln till små konsekvenser.


    Rekommendationer och tips

    Säkerställ förutsättningar för klimateffektivt byggande

    * Utred om det uppkomna behovet kan lösas genom att renovera och anpassa befintliga byggnader.

    * Arbeta med detaljplanen och sök undanröja eventuella hinder som kan begränsa möjligheterna för ett klimateffektivt byggande.

    Exempel:
    - Begränsningar i byggnadshöjd som försvårar för trähusbyggnation, då dessa har större våningshöjd.​

    - Restriktioner gällande takutformning eller färgsättning som begränsar möjligheter för lokal solelsproduktion.

    - Förutsättningar för återbruk, öppna för flexibilitet vid val av fönsterstorlekar och färgsättning.

    Byggkoncept och bygglösningar

    * Arbeta med och gör rätt val av grund för byggnaden. Grunden har en generellt stor klimatpåverkan.

    Exempel:
    - Välj en lösning för grunden så att behov av schaktning och sprängning minimeras.
    - Välj en planlösning utan källare då den ökar grundläggningens omfattning.
    - Välj om möjligt en betongfri grund.

    * Sträva efter sammanhållna byggnadsvolymer och att bygga på höjden. Ha rätt balans mellan storlek på ljusinsläpp och täta högisolerade väggar.

    * Välj ett stomkoncept med låg klimatpåverkan.

    Exempel:
    - Trästomme är ett klimateffektivt val.
    - Konstruktionsoptimera hybridstommar av stål/ trä/ betong för minska materialåtgång vid byggnation.
    - Använd klimatförbättrad betong och stål eller aluminium tillverkat av återvunnen råvara.

    * Överväg ökad modularisering och välj prefablösningar. Det effektiviserar byggskedet då industriell förtillverkning är mer rationell. Industriell förtillverkning ökar också materialutnyttjandet så att andelen spill och kassationer minskar.

    Övergripande materialval

    * Identifiera områden för återbruk och bered möjlighet att ta in återbruksprodukter i projekteringen och i byggproduktionen.

    * Välj material som bedöms vara hållbara över tid. Hit hör val av material som antas vara estetiskt tidlösa men också aspekter över livscykeln såsom lång livslängd och litet behov av underhåll.

    * Undvik byggmaterial baserade på fossil råvara. Undvik också material som kräver fossila bränslen eller har en energiintensiv tillverkningsprocess.

    * Välj om möjligt material med lokalt ursprung för att minska behov av transporter.

    * Låt materialtrappan stå som en generell guide för valet av material:
    - återbrukat
    - återvunnet
    - biobaserat
    - klimatförbättrat

    Möjliggör lösningar för sambruk och flerbruk

    * Ge byggnader ett högt utnyttjande sett över dygnets timmar. Särskilt gäller detta offentliga byggnader som kan erbjuda samhällsservice av olika slag.

    Exempel:
    - Kan byggnaden anpassas att passa flera användares behov?
    - Kan utrustning eller lokaler i byggnaden sambrukas av flera användare?

    Framtidssäkra byggnaden

    * Skapa lösningar och möjligheter för byggnaden att vara flexibel för framtiden. Nya behov kan vara drivna av användaren, av tekniska skäl eller av nya krav och ny lagstiftning. Att bereda för detta är svårt men viktigt och möjliggör en minskad klimatpåverkan över hela livscykeln.

    Exempel:
    - Säkerställ i byggnadens planlösning och orientering på tomten att den kan expanderas i någon riktning.
    - Bered möjligheter att bygga ett extra våningsplan.
    - Tillämpa cirkulära designprinciper. Design för demonterbarhet gör att service, uppgradering och renovering kan göras med mindre konsekvenser.
    - Förbered byggnaden att ta emot nya tekniska system med liten konsekvens. Solcelller, solfångare för varmvatten, utrustning för energiåtervinning eller energilager av olika slag kan vara exempel här.
    - Bedöm hur byggnaden påverkas av klimatförändringarna. Hur bereds byggnaden att stå emot extremväder med perioder av hetta eller skyfall?

    Arbeta systematiskt i det tidiga skedet

    * Säkerställ tvärfunktionell samverkan internt och externt.

    * Inhämta erfarenheter från den egna organisationens arbete med drift och förvaltning.

    * Engagera rätt kompetenser att stötta i arbetet med ett klimateffektivt byggande, tex klimatsamordnare och energisamordnare.

    * Arbeta med iterationer och ett systematiskt arbetssätt för att göra konceptval. Gör jämförande studier mellan olika alternativ.


    Läs mer!

    Ta del av fler länkar och goda exempel här.


  • Lokalisering

    Lokaliseringsfrågan är viktig på många sätt. Strategiskt i arbetet med samhällsutveckling och stadsplanering, men också mer konkret då det gäller byggnadens placering och orientering på den faktiska tomt som man väljer att bygga på.
    I S2C-projektet har en även specifik insats gjorts för att sammanställa kunskaper inom ekosystemtjänster och bevarandet av grönstrukturer att tillämpa för lokalisering och planering av förskola/skola. Rapporten ”Offentligt byggande tidigt skede – S2C” berättar om detta.


    Rekommendationer och tips

    Arbeta med lokalisering på strategisk nivå

    * Identifiera kriterier som bör få styra det aktuella byggets lokalisering.

    Exempel:
    - Närhet till användaren
    - Tillgång teknisk infrastruktur
    - Lokalmiljöns lämplighet
    - Möjlighet till sambruk eller flerbruk av byggnaden eller delar av den.

    * Studera verktyget ”Tomteevaluering”. Det värderar och viktar kriterier för olika alternativ. Verktyget hanterar lokalisering på en strategisk nivå och togs fram genom tidigare EU-projektet Green Building A-Z (2017-2019).
    Verktyget är uppdaterat och använt i S2C då tomten för byggnation av Fagskolen i Grimstad, S2C:s norska praktikfall valdes. Läs om det här.

    Sätt upp kriterier för val av tomt

    * Identifiera de kriterier som bör få styra valet av den faktiska tomten för bygget.

    Exempel:
    - Medger tomtens topografi och markförhållanden ett begränsat markberedningsarbete och ett litet behov av sprängning inför en byggnation?

    * Beakta de önskade och de tillgängliga gröna strukturer och ekosystemtjänster som tomten erbjuder. Ekosystemtjänster bidrar genom gröna strukturer till goda hälsoeffekter i den urbana miljön och blir en allt viktigare faktor att beakta.

    Exempel:
    - Kan känsliga områden och arter på tomten skyddas så att byggnationen kan göras utan att känsliga ekosystem och naturvärden förstörs?
    - Erbjuder tomten de för verksamheten önskade ekosystemtjänsterna?
    - Kan befintliga gröna strukturer förstärkas vid en byggnation?

    Välj en tomt som medger en bra placering av byggnaden

    * Sätt upp viktiga parametrar med syftet att förstå om föreslagen tomt väl tjänar byggnadens och verksamhetens behov.

    Exempel:
    - Medger tomten en placering/ orientering av byggnaden så att denna kan byggas till/ utökas i framtiden?

    - Medger tomten att byggnaden kan orienteras så att optimala förutsättningar för lokal solelsproduktion skapas.

    - Medger den aktuella tomten att platsens naturliga värden bevaras och kan utnyttjas vid tänkt byggnation?

    - Kan befintlig grönstruktur nyttjas för ekosystemtjänster, tex träd och beväxning för dagvattenhantering eller för att ge solskugga som skydd mot extremhetta?

    Att beakta inför anläggning av en förskola/ skola

    * Ta del av S2C projektets rapport ”Hållbart byggande i tidigt skede".

    - Rapporten presenterar bland annat "Tänk på att listor" över viktiga frågeställningar att beakta med kopplingen ekosystemtjänster och skolgårdsmiljö. Den ger också goda exempel från byggda utemiljöer vid förskolor.

    - Rapporten berättar även om eko-systemtjänster mer generellt och vägleder till information och kunskap från myndigheter och miljöcertifieringssystem


    Läs mer!

    Ta del av rapporten ”Hållbart byggande i tidigt skede" samt våra lästips!


  • Övergripande mål och krav

    Omställningen till långsiktigt hållbara byggnader med låg klimatpåverkan kräver tydliga och strategiska mål som prioriterar reducering av växthusgasutsläpp. Dessa strategiska mål behöver sedan omsättas i verksamhetens planer och mål för nybyggnad, renovering och underhåll. Målsättningar bör brytas ned i kravställningar som i mätbara termer beskriver vad byggnader med lågt klimatavtryck betyder, exempelvis avseende energianvändning eller den inbyggda klimatpåverkan i respektive projekt.

    S2C projektets rapport ”Arbetssätt och kompetenser till stöd för hållbart byggande” ger tips för arbetet med mål- och kravformulering.


    Rekommendationer och tips

    Tillämpa strategiska mål

    * Beskriv strategiska klimatmål i förhållande till utsläppsreduktion av växthusgaser. Ge en tydlig koppling till mål som satts på nationell nivå eller EU-nivå.

    Några exempel:
    - Fossilfrihet – ställ krav på fossilfri energiförsörjning, dvs bioenergi eller fossilfri el.

    - Utsläppsreduktion – sätt mål utifrån ett referensprojekt eller en baseline motsvarande standardsättet att bygga.

    - Klimatneutralitet eller klimatpositivitet – beskriv hur åtgärder kan vidtas för att kompensera för den klimatpåverkan byggprojektet har

    Sätt specifika mål

    * Sätt om möjligt siffersatta mål för fossilfrihet, relativ utsläppsreduktion, eller klimatneutralitet.

    Exempel:
    - Ange den procentsats av transporter, maskiner och utrustning som används, eller av den energi som köps in som ska vara fossilfri.

    - Ange utsläppsminskning från ett visst utgångsläge, och när det ska vara uppfyllt. Både relativa tal (procent) och absoluta tal för utsläppsminskningen uttryckt i koldioxidekvivalenter CO2e kan användas.

    - Klimatneutralitet är ett mål som uppnås inom ett visst antal år. Målet kan omfatta projekt över en viss summa i projektbudget.

    - Andel byggnadsprojekt som ska certifieras enligt NollCO2.

    Från mål till krav på liten klimatpåverkan - byggprocess

    * I den klimatdrivna processen är byggnadens klimatpåverkan från materialtillverkning och byggnation att prioritera när mål bryts ned till kravformuleringar.

    Exempel:
    - Ta fram kravformuleringar för hur klimatberäkningar ska utföras genom projektets hela löptid. Från tidigt skede, i projekteringen och vid byggnationen.

    - Definiera systemgränser, detaljeringsgrad och säkerhet/ brister i beräkningarna

    - Låt krav på specifik klimatdata hos byggmaterialen (EPD) tydligt framgå.

    Från mål till krav på låg klimatpåverkan - energianvändning

    * Låt mål och krav på byggnadens energiprestanda sättas i förhållande till de ramar som ges i BBR. Om man avser att miljöcertifiera byggnaden kan energikraven hämtas direkt från tänkt certifieringssystem.
    Några exempel på områden där kravställningen kan ges en tydlig koppling till målen på energiprestanda är:

    - Byggnadseffektivitet (%) som total bruksarea dividerat med klimatskalets omslutningsarea
    - Fasaders fönsterandel (%)
    - Krav på u-värden
    - Krav på installationssystem som verkningsgrad, energiklassning etc

    * I kunskapsområdet ”Energiprestanda och tekniska system” diskuteras kravställning mer specifikt gällande energiaspekter och relaterad klimatpåverkan.

    Detaljerade krav

    * Krav kan utformas för att gälla arbetssätt, vad som ska redovisas, en definierad förbättring, eller gälla byggnadens prestanda.

    Några exempel:
    - Upprätta en klimatbudget med ramarna för projektets klimatpåverkan, som används för att styra arbetet under byggprocessen.

    - Projektets klimatpåverkan ska redovisas i omfattning enligt Boverkets klimatdeklaration, med en viss andel produktspecifik data.

    - Projektets klimatpåverkan ska vara en viss procentandel lägre än ett referensprojekt.

    - Klimatpåverkan ska inte överstiga ett visst målgränsvärde, t.ex. värde som föreslås av Boverket att gälla kommande version av Klimatdeklaration.

    - Ange en kostnad för resterande utsläpp, kr per ton CO2e och inkludera i en jämförande ekonomisk budget som relaterar utsläppsminskning till kostnadsbesparing.


    Läs mer!

    Rapporten ”Arbetssätt och kompetenser till stöd för hållbart byggande” berättar mer om arbetet med mål- och kravformulering!


  • Omvärldsanalys

    I omställningen till ett hållbart och klimateffektivt byggande behöver dagens praxis, standards och normer justeras. Likaså behöver kompetenserna kompletteras hos beställaren och hos de sakkunniga som är engagerade i byggandet. Ett förändringsarbete påskyndas genom att lära av de bästa och av de goda exemplen. Av dessa anledningar är omvärldsanalys synnerligen viktig inför planeringen av ett byggprojekt. Låt också omvärldsanalysen identifiera externa benchmarks att jämföra med, det säkerställer att det egna byggprojektet ges rätt ambitioner.


    Rekommendationer och tips

    Identifiera lämpliga referensobjekt

    * Studera möjligheter för cirkulärt byggande och sök fånga alternativa lösningar till nybyggnation.

    Exempel:
    - Trafikverket har en intressant 4-stegsstrategi där analys av behoven och optimering av verksamheten är steg innan byggaktiviteter övervägs.

    * I det tidiga skedet – Gör studier på byggnadsnivån och på systemnivåerna och välj ut några referensprojekt att jämföra med det egna projektet.

    Gör prestandajämförelser

    * Analysera genom benchmarkingaktiviteter. Identifiera ”best practises” och ”best in class” med syftet att sätta rätt ambitionsnivå för det egna projektet.

    * Identifiera i tidigt skede de egenskaper som driver klimatprestanda med fokus på byggnads- och systemnivåerna. Identifiera också de mätetal som ska användas.

    Exempel på egenskaper och områden att beakta:
    - Arkitektur och utformning
    - Byggkoncept
    - Materialval och byggnadskonstruktion
    - Byggskedets genomförande
    - Driftsfasens behov av energi, underhåll, utbyten och uppgraderingar

    Kanaler för omvärldsbevakning

    * Följ arbetet hos aktörer inom hållbart byggande. Fastighetsbolag, byggföretag, akademi med flera organisationer och kunskapsföretag erbjuder nyhetsbrev, seminarier och utbildningar.

    * Välj ut starka aktörer inom det hållbara byggandet att följa på sociala media. Kunskapsföretag, byggföretag, bygg-entreprenörer, akademi, institut med flera håller seminarier och webbinarier, ger ut guider och berättar om goda exempel som kan ge stöd i omvärldsbevakningen.

    * Utnyttja den öppna accessen till kravspecifikationer från offentliga aktörer. Ett exempel är ”Tekniska krav och anvisningar, TKA” från Göteborgs stad.

    * I modellens kunskapsområde ”Externa krav, regler och input” finns ett antal länkar till regionala nätverk som kan vara värdefulla i omvärldsbevakningen.

    Studera organisationer som arbetar med klimateffektivt byggande

    * Förstå hur en organisatorisk och politisk förankring säkras med visioner, strategier och ambitioner för byggandet.
    - S2C projektets ”Förankringsmodell” ger tips och vägledning för detta arbete. (se https://www.s2c-eu.com/model-forankringsmodellen/)

    * Studera framgångsrika organisationer. Hur arbetar de med ledningssystem, organisation och kompetens.

    * Förstå hur de processer och arbetssätt som starkast driver ett klimateffektivt byggande kan införas.

    Viktiga områden är:
    - Klimatkravställning - Klimatbudget - Klimatberäkning
    - Klimatdriven Upphandlingsprocess
    - Strategier för cirkulärt byggande
    - Digitaliseringens möjligheter

    Modellens kunskapsområde ”Processer, arbetssätt och kompetenser” berättar mer om detta och ett särskilt kunskapspaket täcker många av frågeställningarna.


    Läs mer!

    I Sverige och internationellt finns flera initiativ som samlas kring gemensamma metoder och kriterier vilka syftar mot klimatneutrala byggprojekt. Här är några exempel:
    ”Zero Emission Buildings, Norge”
    ”Method for the whole life carbon assessment of buildings, Miljöministeriet Finland”
    ”UK Net Zero Carbon Buildings Standard, Storbritannien”
    ”Lokal Färdplan för Malmö 2030”
    ”Byggnader certifierade NollCO2, SGBC”


  • Klimateffektiv byggproduktion

    Byggskedet står för en stor del av den klimatpåverkan som följer vid etableringen av nya byggnader. Studier visar att upp till 15-20% av den totala påverkan uttryckt i CO2-ekvivalenter kan relateras till bränslen för transporter, åtgång av bränslen och elenergi på byggarbetsplatsen och till det spill och de kassationer som uppstår i byggnationen. Stora möjligheter finns att reducera byggskedets påverkan genom krav och upphandling, planering, byggkoncepten, arbetssätt, kultur och beteende med mera.

    I S2C-projektet har särskilt fokus lagt vid byggskedets energianvändning, där rapporten "Energieffektiv byggproduktion" beskriver hur arbetet med energieffektivisering på byggarbetsplatsen kan utvecklas.


    Rekommendationer och tips

    Byggplanering och val av bygglösning

    * Styr byggskedets klimatpåverkan med en bra plan för hur bygget planeras in i förhållande till årstiderna och för hur byggprojektet färdigställs i de olika momenten.

    * Ställ krav på bygglösningar och på val av koncept för byggprojektets genomförande. Att minimera mängden betong som behöver torkas och att använda rätt väderskydd minskar energiåtgången för uttorkning och därmed klimatpåverkan.

    * En höjd prefabriceringsgrad där moduler förtillverkas innan de levereras till byggarbetsplatsen är oftast fördelaktigt då byggskedet kan kortas tidsmässigt. En industriell förtillverkning kan göras mer effektiv, exempelvis med avseende på kassationer och spill.

    Minimera mark- och anläggningsarbeten

    * Minimera schakt- och sprängningsarbeten. De har stor inverkan på byggskedets klimatavtryck genom bränslen för de maskiner som används och genom sprängmedlen i sig.

    S2C-projektet konstaterar att schakt- och sprängningsarbeten har stor klimatpåverkan vilket redovisas i uppföljningen från byggnationen av ”Fagskolen i Grimstad”, S2C-projektets norska pilotfall, se rapporten ”Energieffektiv byggproduktion”

    * Låt byggnader anpassas till de lokala förutsättningar som tomten medger. Det minskar byggskedets klimatpåverkan.

    Optimera materialhantering på byggarbetsplatsen

    * Arbeta med kravställning och med upphandling inför och praktiskt under byggprojektet med frågorna kopplat till materialhantering. Ett antal grepp finns att ta.

    Några exempel:
    - Optimera hemtagning av mängden byggmaterial.
    - Beställ måttanpassat material i syfte att minska spill.
    - Förvara rätt för att undvika kassationer.
    - Låt leverantör ta tillbaka övertaligt material och spill.
    - Sortera spill och avfallsfraktioner rätt så att återvinningsgraden blir hög.

    * Läs om erfarenheterna från S2C projektets praktikfall och kopplingen till materialhantering i våra lästips.

    Optimera den externa bygglogistiken

    * Ställ krav på de fordon som ska användas för projektet. Eldrivna fordon eller fordon drivna av miljöbränslen minskar klimatpåverkan.

    * Ställ krav på att byggmaterial hämtas från närmaste plats så att de totala transporterna kan minskas.

    * Ställ krav på samlastning med syftet att höja fyllnadsgraden vid transport. Försök även samordna avgående transporter med syftet att minska antalet returresor med tomt flak.

    Minimera byggskedets totala energianvändning

    * Stora möjligheter finns att minska energianvändningen genom krav och upphandling, val av maskiner och utrustningar för byggarbetsplatsen, arbetssätt, kultur och beteende med mera.

    * S2C-projektets rapport ”Energieffektiv byggproduktion” ger ett stort antal exempel på hur byggskedet kan energieffektiviseras. Rapporten tar upp energieffektiva utrustningar och maskiner som kan väljas och den ger goda exempel från olika entreprenörers arbete med energieffektiva byggprojekt. Vidare ger rapporten en vägledning för hur arbetet med energimätning och uppföljning bör gå till samt hur en mätplan för energi kan sättas upp.

    Utnyttja digitaliseringens möjligheter

    * Implementera Virtual Design and Construction (VDC). Med hjälp av en digital planering och simulering kan byggprojektet granskas och effektiviseras genom hela projekterings- och byggfasen.

    * Använd BIM (Building Information Modeling). Skapa och använd information med digitala verktyg. De ger stöd för en mängd olika uppgifter såsom visualisering av tidsplanen, samordning av arbetsinsatser, kollisionskontroll, mängdavtagning etc.


    Läs mer!

    Rapporten ”Energieffektiv byggproduktion” fördjupar diskussionen kring energianvändningen i byggskedet. Lästipsen på samma sida kompletterar med ytterligare läsning.


  • Energiprestanda och tekniska system

    Arbetet med byggnadens energiprestanda är mycket komplext. Byggnadens utformning och klimatskärm , verksamheten i byggnaden, klimat och väder samt de val som görs gällande de tekniska systemen kräver en helhetssyn för att minimera energianvändningen och dess klimatpåverkan. De tekniska systemen i en byggnad omfattar de vanliga systemen för uppvärmning, kyla, ventilation, tappvarm- och kallvatten samt elsystemen för belysning och installationer av olika slag. Till detta tillkommer installationer för lokal elproduktion, för energilagring och för högre grad av energiåtervinning. Val av de tekniska systemen samt utformningen av de tekniska lösningarna är viktiga för att minimera byggnadens klimatpåverkan över livscykeln, framförallt genom en ökad energiprestanda.

    Rapporten ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” är mycket innehållsrik. Här ges en introduktion till frågeställningarna.


    Rekommendationer och tips

    >

    Säkerställ förutsättningar för en energieffektiv byggnad

    * Tillse att byggnader ges ett lågt energibehov genom bra byggnadsutformning och hög klimatskalseffektivitet (se kunskapsområdet ”Arkitektur och byggnadsdesign”)

    * Förstå hur energiprestandan ges av samspelet mellan byggnaden i sig, verksamheten och utrustningen i byggnaden, kraven på inneklimatet och den externa påverkan från utomhusmiljön, som temperaturer, sol och vind. För en hög total energiprestanda måste allt detta optimeras tillsammans.

    * Tillse att byggnaden har bra förutsättningar för egenförsörjning av solenergi, exempelvis med avseende på skuggning eller taklutningar.

    Energiprestandakrav och mål utifrån klimatpåverkan

    * Sätt ambitiösa mål för byggnadens energianvändning. Boverkets byggregler, BBR sätter kravnivåerna medan olika system för miljöcertifiering kan ge mer offensiva ambitioner.

    * Formulera krav och mål utifrån energianvändningens klimatpåverkan. Även mål om energislagens fossilfrihet kan ingå.

    * Kombinera de olika typerna av energimål med vägledning för byggnadskonstruktionen och för valet av teknik samt dimensioneringen och kraven på installationssystemen.

    * Kommunicera och implementera målen i projektorganisationen. Besluta om hur målen ska följas upp under projekttiden och verifieras i drift.

    Planera, projektera och bygg till satta mål

    * Utse en energisamordnare med ansvaret att koordinera, leda och samordna energiarbetet i byggprojektet.

    Exempel på arbetsuppgifter:
    - Upprätta en energibalansberäkning redan från tidigt skede, med rätt nivå på detaljnoggrannhet för det aktuella skedet.​
    - Utför effektberäkningar och inomhusklimatanalyser. Överväg en effektbudget för att begränsa onödigt uttag av toppeffekt.​
    - Tillse att en mätstrategi tas fram tillräckligt tidigt.​
    - Upprätta planer för verifiering av energimål efter ibruktagande.​
    - Medverka i arbetet med driftoptimering när byggnaden är klar.​

    * Arbeta tvärfunktionellt tvärs disciplinerna i byggprojektet för optimala helhetslösningar.

    Välj teknik och lösningar för en energieffektiv byggnad

    * Säkerställ hög prestanda på klimatskärmens olika delar. Välisolerat, minimerade köldbryggor och hög täthet.​
    * Balansera hög energiprestanda på fönster med egenskaper som tillräckligt ljusinsläpp. ​
    * Välj mycket energieffektiva installationssystem med smart styrning och teknik för att utjämna effekttoppar.​
    * Säkerställ hög grad av energiåtervinning i klimatsystemen.​
    * Optimera utformning och styrning av belysning.​
    * Optimera verksamhetsenergin, exempelvis genom behovsstyrning, tidsstyrning etc.​
    * Välj energieffektiva apparater och utrustning. ​
    * Utnyttja teknik för frikyla eller vädring om förutsättningar finns.​

    * Flera konkreta tips finns i rapporten ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift”.

    Lokal elproduktion och lokala energilager

    * Bygg en väldimensionerad och effektiv anläggning för lokal elproduktion med solceller

    * Lagra energi i byggnaden. Det minskar behovet av extern energitillförsel och kan också användas för att minska effektbehovet. Framförallt eleffekt men det kan också gälla värme och kyla.

    * Elektriska energilager i kombination med smart styrning kan också användas för effektstödtjänster mot elnätet och för den egna ”elhandeln” dvs om man köper, säljer eller väljer att lagra elenergin i batterierna.

    * Rapporten ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” ger goda exempel på smart styrning, lokal elproduktion och energilager av olika slag!

    Tillämpa Smart styrning och prognostisering

    * Utvecklingen är snabb, särskilt på tekniksidan, och vi pratar om smarta fastigheter. Det är idag tekniskt och ekonomiskt möjligt att arbeta med sensorik, datainhämtning och datalagring i en helt annan omfattning än tidigare.

    * Bättre datorkraft innebär att mycket fler beräkningar kan göras och att nya parametrar, som väderdata, lokala förutsättningar i form av sollaster eller mönster i fastighetens användning, kan tas in i beräkningarna för klimatstyrningen.

    * Med tillämpningen av AI och smarta algoritmer ges helt nya möjligheter att ytterligare optimera prestandan genom smarta och lärande styrsystem för byggnadens drift.

    * Utnyttja nya verktyg och gränssnitt för att interagera med byggnadens användare. Det kan hjälpa till att odla energikultur och styra beteende för att minska energianvändningen.


    Läs mer!

    Rapporten ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” fördjupar diskussionen kring dessa frågeställningar. Lästipsen på samma sida kompletterar med ytterligare läsning.


  • Byggmaterial och produkter

    När den övergripande utformningen av byggnaden finns på plats är det dags att fokusera på val av konstruktion och material. Varje byggdel består av en kombination av flera material, så utgå från klimatavtrycket från hela konstruktionslösningar vid utvärderingen av olika alternativ. Det är den totala klimatpåverkan från allt material under hela byggnadens livscykel som är viktigt att minimera.

    I det här skedet är det lämpligt att jobba med optimering av konstruktionen och utreda vilka återbrukade byggprodukter som kan användas. För att säkerställa tillgång till produktspecifik klimatdata, fossilfria transporter och återtag av överblivet material i produktionen kan det vara avgörande att ta tidig kontakt med leverantörer, för att undersöka vad de kan erbjuda.


    Rekommendationer och tips

    Välj byggmaterial som har låg klimatbelastning

    * Försök prioritera val av material i följande ordning:​

    - Återbrukat​
    - Återvunnet​
    - Biobaserat​
    - Klimatförbättrat​

    * Trä och biobaserade material som byggs in binder kol och räknas som en kolsänka. ​

    * Välj med fördel material med en miljömärkning som t.ex. Svanen, FSC, eller Bra miljöval.​

    * Danska materialepyramide visar grafisk hur klimatpåverkan från olika typer av material skiljer sig åt.​

    * Norska Green Building Council ger ut Grönn materialguide.

    Kravställ att byggmaterial och produkter ska ha EPD dokumentation

    * Använd klimatdata för en byggprodukt med en EPD som är tredjepartsgranskad. Det är ett bra underlag för att jämföra olika produkter med motsvarande funktion.

    * Studera EPD för den faktiska produkten som ska köpas in. Klimatdata för en produkt från en leverantör kan ha olika klimatavtryck om den tillverkas i olika fabriker. Skillnader i råvara, energiförsörjning i fabrik och transporter kan vara stora. EPD är ett bra underlag för val av produkt och leverantör.

    * Två exempel på länkar till produktdeklarationer för miljöpåverkan (EPD):​
    - The International EPD system​
    - EPD-Norway​ ​

    * Byggvarubedömningen​ och Sunda Hus gör miljöbedömningar av byggprodukter och kopplar till EPD med uppgift om produktens klimatpåverkan, i de fall EPD finns.

    Ställ krav på alla leverantörer

    * Efterfråga transporter med låg klimatpåverkan vid val av leverantör. Även om transporternas bidrag till byggnadens hela klimatpåverkan är begränsad kan byggtransporter vara en stor del av utsläppen från trafiken i en stad.

    * Undersök om leverantören kan återta spill och det byggmaterial som blir över.

    * Ställ krav på underentreprenörer och avfallsentreprenör att minska sina fossila utsläpp från transporter.

    Använd återbrukade material och produkter samt etablerade återbruksleverantörer

    * Hjälp till att utveckla marknaden för återbrukade byggmaterial och produkter.

    * Minimera riskerna med att bygga med återbrukat material. Idag finns ett begränsat utbud, med luckor i kvalitetssäkring och lösningar för logistik kring återbruk av byggmaterial. Att använda redan etablerade återbruksleverantörer är ett sätt att minimera dessa risker.

    * Anlita en återbrukssamordnare för stöd med återbruksfrågor i projektet.

    * Centrum för cirkulärt byggande erbjuder en marknadsplats​ för återbruk.

    Våga testa nya innovativa material

    * För att minimera risken med att använda en ny produkt, ta hjälp av alla discipliner under projekteringen. Då kan funktion och prestanda säkerställas.

    * Ta lärdom av hur andra hanterat ett nytt material och följ upp hur det påverkar ditt projekt. En tidig kontakt med leverantören underlättar planering av byggnationen med ett nytt material. Kanske behövs ett väderskydd eller ett nytt arbetssätt. Då kan ofta leverantören hjälpa till!

    Våga testa nya och innovativa leverantörer

    * I omställningen av byggbranschen i Sverige börjar nya marknader växa fram och det kommer nya aktörer, såsom klimatsamordnare och återbrukskonsulter. En traditionell beställare eller entreprenör saknar ofta den kompetens och flexibilitet som krävs för att jobba med återbruk på ett effektivt sätt. ​

    Några exempel på innovativa leverantörer:​
    - Brighteco – Framtidssäkrat Ljus som Tjänst​, som erbjuder belysning som tjänst och installerar armaturer som kan uppgraderas löpande.​

    - Soeco​ tillhandahåller återbrukade möbler. De rekonditionerar möbler som de sedan säljer eller hyr ut.​

    - Fischer Lighting​ säljer återbrukade belysningsarmaturer som de konverterat till LED.


    Läs mer!

    Rapporten ”Arkitektur, konstruktion och materialval för minskad klimatpåverkan” fördjupar diskussionen om klimateffektiva material och produkter. Lästipsen på samma sida kompletterar med ytterligare läsning.


  • Arkitektur och byggnadsdesign

    Byggnadens arkitektur och utformning är avgörande för möjligheten att nå en hög klimatprestanda. Den övergripande byggnadsutformningen, den faktiska konstruktionen och de byggmaterial som väljs sätter tillsammans ramarna för vad som kan uppnås. Lösningar med lång livslängd minskar behoven av uppgraderingar och renoveringar under livscykeln. Med en anpassningsbar och flexibel byggnadsdesign kan nya behov eller nya yttre förutsättningar mötas med små konsekvenser. Att bereda för allt detta i projekteringen och i byggnationen lönar sig i längden och ska grundas på livscykelperspektiv i beslut.

    S2C-projektets rapporter ”Klimateffektiv arkitektur, konstruktion och materialval” samt ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” ger vägledning för arbetet inom dessa områden.​


    Rekommendationer och tips

    Ställ krav på gestaltning och byggnadsutformning

    * Designa byggnaden utifrån användarens behov. Sätt gärna en minimalistisk ambition och säkerställ att byggnadens ytor nyttjas väl. Det minskar antalet byggda kvadratmeter och därmed klimatavtrycket.

    * Säkerställ att byggnadens utformning minimerar mängden av byggmaterial som krävs för uppförandet.

    * Optimera byggnadens utformning så att värme- och kylbehov kan minimeras.

    * Säkerställ flexibilitet i materialval för att öppna upp för träkonstruktion eller för användning av återbrukade byggmaterial och byggprodukter.

    * Kravställ en anpassningsbar och flexibel byggnadsdesign och som kan möta nya behov eller nya yttre förutsättningar med små konsekvenser. Se modellens kunskapsområde ”Konceptutveckling byggnad”

    Tillämpa klimateffektiva designstrategier

    * Arbeta iterativt för att optimera byggnadskonstruktionen.

    * Tillämpa designsstrategier enligt beskrivningen i rapporten ”Klimateffektiv arkitektur, konstruktion och materialval”. Där berättas om principerna för reduktion och substitution som principer att följa i utvecklingsarbetet.​

    Designstrategier:​
    - Optimering av byggnadsform ​
    - Lättviktskonstruktion​
    - Materialoptimering​
    - Optimering av yta​
    - Anpassningsbar design​
    - Demonteringsbar design

    Klimatberäkning som beslutsverktyg

    * Gör klimatberäkning i tidigt skede med generisk klimatdata för att få en bild av hur olika systemval påverkar klimat-avtrycket för byggnaden.

    * Upprätta en klimatbudget för att sätta ramarna för projektets klimatpåverkan.

    * Uppdatera klimatberäkningar kontinuerligt under projektet. Det är till stor hjälp för att styra mot en låg klimat-påverkan.

    * Använd klimatdata från EPD:er i inköpsarbetet för att se skillnader mellan byggprodukter från olika leverantörer. Låt detta tillsammans med kostnader, leveranstider och transporters avstånd utgöra beslutsunderlag.

    Se även modellens kunskapsområden​ ”Processer, arbetssätt och kompetenser” och ”Övergripande mål och krav”.​

    Minimera byggnadens energibehov

    * Tillämpa principerna i Kyotomodellen enligt beskrivningen i rapporten ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift”.

    * Låt byggnadsutformningen understödja låga energibehov

    Exempel:
    - Sätt målvärde för en bra formfaktor eller byggnadseffektivitet, dvs liten omslutande byggnadsarea i relation till golvarea. ​
    - Undvik stora sammanhängande glaspartier. Håll fasaders fönsterandel låg.​ ​
    - Sätt krav för effektbehov eller klimatskalseffektivitet, dvs hög termisk prestanda för att hålla behovet av värmeeffekt lågt.

    * Optimera konstruktion och byggkvalitet genom att minimera köldbryggor och luftläckage i klimatskärmen. Verifiera med mätningar i byggproduktionen.

    Möjliggör lokal elproduktion och energilagring

    * Säkerställ goda förutsättningar för lokal solelsproduktion tidigt i projektet. Placeringen av byggnaden, taklutningen och placeringen av ventilationshuvar med mera på taken är exempel på parametrar att beakta för en effektiv anläggning.

    * Ge förutsättningar för lokal energilagring. ​
    - Elektriska lager använder batterier av olika typer.​ ​

    -Termiska lager kan utnyttja byggnadsmaterialens egna lagringsmöjligheter, men också vara ”geotermiska”. Då nyttjar man borrhål i berggrunden som laddas med överskottsvärme. Termiska energilager som bygger på teknik för fasomvandling är på framväxt.​ ​

    - Produktion och lagring av vätgas från överskottsel är ytterligare exempel på framväxande teknik för energilagring.​ ​

    Rapporten för kunskapspaketet ”Energieffektiva byggnader och drift” berättar om energilagring.

    Tillse en fullständig digital dokumentation

    * Kravställ en digital modell av byggnaden och där det finns möjlighet att göra uppdateringar. Det underlättar renovering och underhåll under hela byggnadens drift.

    * Etablera en digital modell av byggnaden. Det ger goda möjligheter att där effektivt hantera information om mängder och materialens miljöegenskaper. Bland annat underlättas beräkningar av klimatpåverkan.

    * Digitalisering ger även förutsättningar att tillämpa demonterbar design och underlättar vid inventering inför återbruk.


    Läs mer!

    Rapporterna ”Arkitektur, konstruktion och materialval för minskad klimatpåverkan” och ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” fördjupar diskussionen.
    Lästipsen på samma sida kompletterar med ytterligare läsning.


  • Driftoptimera och underhålla

    Klimatpåverkan från en byggnads drift och förvaltning kan vara minst lika stor som den från byggskedet. Vid sidan av byggnadsmaterial för renoveringar och ombyggnad står behov av värme, kyla, fastighetsel och media av olika slag under byggnadens drift här för en mycket stor del varför det är viktigt att ständigt optimera för att minimera förbrukningen inom dessa områden.

    Personal som jobbar med drift och underhåll är viktiga för att säkerställa en god energieffektivitet i byggnaden. De ska arbeta kontinuerligt med driftoptimering och agera då mätvärden avviker från det förväntade. Även personalen i verksamheten kan upptäcka och anmäla fel. De är också viktiga för att minimera energianvändningen genom att anpassa sitt beteende när det gäller till exempel vädring, belysning och varmvattenanvändning.


    Rekommendationer och tips

    Engagera byggnadens användare

    * Arbeta med kultur och beteende hos byggnadens användare i hållbarhetsarbetet

    Exempel:
    - Gör det möjligt för individen att påverka sin egen situation.​
    - Visualisera fakta tex energiförbrukning​
    - Nyttja digitaliseringens möjligheter att hjälpa användaren, t.ex. med appar i telefonen eller på nätet.​
    - Använd ”nudging” aktiviteter för att puffa och hjälpa individen att göra bra val.

    * Erbjud delningstjänster av olika slag

    Säkerställ aktiv driftoptimering av byggnaden

    * Inspektera regelbundet funktion och åtgärda brister i byggnadens klimatskärm.

    * Säkerställ korrekt funktion i de tekniska systemen för värme, kyla, ventilation, vatten & avlopp

    * Tillse att byggnaden i varje skede och årstid driftas med rätt parametersättning

    * Lär av drifthistoriken och inför lärdomarna i nuvarande och kommande drift

    Övervakning, styrning, ständig förbättring

    * Mät och följ upp statistik från byggnadsdriften. Studera trender, identifiera avvikelser och åtgärda

    * Tillämpa närvaro-, tids- och behovsstyrning för de tekniska systemen

    * Utöka användningen av externa givare och sensorer för att optimera inneklimat och minska energiåtgång.

    * Följ den tekniska utvecklingen och låt omvärldsanalysen inhämta kunskap om hur andra gör.

    Planering och underhåll

    * Etablera en god planering där underhållsplanen bär arbetsinstruktioner för inspektioner, intervall för underhållsåtgärder samt beskrivning av reservdelar och material.

    * Säkerställ en god process för felrapportering. Manuella rutiner såväl som automatiserade larm.

    * Koordinera underhållets aktiviteter med planerade åtgärder för renovering och uppgradering. Ett tips för detta arbete kommer från Hjörring kommune i Danmark, en av projektparterna i S2C projektet. De tillämpar arbetssättet ”360 –Bygningstilsyn og handleplan” för att genomlysa byggnaden status.

    * Se kontinuerligt till att erfarenheter från drift och underhåll återförs till projekt för nybyggnation, renovering eller uppgradering.

    Välj rätt produkter i underhållet

    * Beakta livscykelperspektivet vid val av produkter såsom reservdelar och förbrukningsmaterial

    * Använd miljöcertifierade produkter eller produkter med konstaterat låg klimatpåverkan

    * Undersök om återbruk av produkter i underhållet är möjligt

    Tillämpa digitaliseringens möjligheter

    * Bygg digitala modeller av byggnaden och den digitalisera den information som finns tillgänglig.

    Ett exempel på programvara är BIM energy och som används för energiberäkningar vid arbete med energieffektivisering.

    * Effektivisera drift och förvaltning genom att nyttja möjligheter med ny teknik i byggnadsautomationen som i gränssnitten mot de professionella användarna och byggnadens användare.


    • Godkänna och överlämna

      Klimatpåverkan från en byggnads driftskede kan vara minst lika stor som den från byggskedet. Under en byggnads livscykel kommer en stor del av denna klimatpåverkan från el- och värmeförsörjning. För att minimera klimatpåverkan i driften är det därför viktigt att jobba med driftoptimering. Det är viktigt att personalen i verksamheten samt de som arbetar med drift, underhåll, och förvaltning ges rätt förutsättningar med utbildning, dokumentation och underlag så att driftsprestanda blir god från start. Klimatpåverkan kommer även från material som används för renovering och ombyggnation.​

      Inför ett slutgodkännande är det viktigt att checka av alla de mål och krav som ställts i byggprojektet. Specifikt för energiprestanda bör en intrimning av automationssystemen ha skett under alla årstider före godkännandet.


      Rekommendationer och tips

      >

      Utbildning av teknisk personal och verksamhetens personal

      * Låt personal inom drift och underhåll i god tid få en bra kännedom om byggnaden. Särskilt viktigt är det när nya material används eller nya tekniska lösningar installeras.

      * Erbjud utbildning av personal i verksamheten inom energieffektivitet. Genom att anpassa användningen av el och värme kan stora besparingar göras.

      Dokumentation; manualer, driftrutiner och underhållsplan

      * Se till att all dokumentation som berör driften av byggnaden och de installationer som gjorts överförs till drift- och underhållspersonal, samt verksamheten.

      * Upprätta en underhållsplan och uppdatera den digitala modellen av byggnaden i takt med att produkter byts ut. Uppmärksamma på materialens klimatpåverkan i planen.

      * Leverera en digital modell av byggnaden uppdaterad kan den användas för att identifiera kommande underhåll och planera för demontering när byggnaden tjänat ut.

      Besiktning och slutgodkännande

      * Värna klimatprestandan! Godkänn avvikelser endast om synnerligen goda skäl föreligger. Låt livscykelperpektivet råda även här.

      * Gör en uppdaterad klimat- och ekonomisk kalkyl som baseras på relationshandlingen

      * Registrera en klimatdeklaration om det är relevant för projektet.

      * Säkerställ att digital dokumentation är uppdaterad och möjlig att förvalta genom hela byggnadens livscykel.

      * Arbeta strukturerat med driftoptimering under första året och verifiera med mätningar. Underlag från driftoptimeringen är viktiga inför slutgodkännandet.

      Överlämning av byggnad till förvaltning och verksamhet

      Genom S2C-projektet finns ytterligare två modeller framtagna, som bland annat ger rekommendationer och tips för överlämningen av byggnaden.

      - För tips och vägledning se
      ”Förankringsmodellen” som utvecklats av Hjörring kommune.
      Den ”Pedagogiska modellen” som utvecklats av Alexanderssoninstitutet.

      Genom S2C projektet har även en guide för klimateffektiv verksamhet utvecklats baserat på kunskap och erfarenheter hos förskoleförvaltningen inom Göteborgs stad.

      Erfarenhetsåterföring och plan för uppföljning

      * I samband med garantibesiktning finns stora möjligheter att dokumentera brister i byggnaden och som bör leda till uppdaterade krav i upphandling av nya entreprenader.

      * Fånga upp resultat efter byggprojektet genom att dokumentera genomförda avsteg, inte minst med avseende på klimatpåverkan.

      * Upprätta en plan för uppföljning av innovativa lösningar i byggnaden. Den bör innehålla metod för uppföljning, såsom mätning eller enkätundersökning och vem som ansvarar för uppföljningen.

  • Tekstfelt

    • Syfte och beskrivning

      For at kunne forankre ambitionerne for bæredygtigt byggeri i en organisation, er de behov for at det politiske og organisatoriske ansvar fastlægges klart og tydeligt. Der er behov for et politisk ansvar, hvor valgte politikere står på mål for og sætter dagsordenen for organisationens mål og værdier i forhold til bæredygtighed generelt og bæredygtighed mere specifikt. Der kan være tale om et politisk udvalg, en kommunestyrelse mv., som træffer beslutninger og har ansvar for, at politiske dagsordener omsættes til politikker og vedtagne strategier

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

      Under-overskrift

      Underoverskritens paragraf indhold

    • Framgångsfaktorer

      Byggplanering och val av bygglösning

      Byggskedets klimatpåverkan kan styras genom hur bygget planeras in i förhållande till årstiderna och hur byggprojektet färdigställs i de olika momenten.

      Bygglösningar och val av byggkoncept har stor inverkan. Att minimera mängden betong som behöver torkas och att använda rätt väderskydd minskar energiåtgång för uttorkning

      En höjd prefabriceringsgrad där moduler förtillverkas innan de levereras till byggarbetsplatsen är oftast fördelaktigt då bygg-skedet kortas tidsmässigt och en industriell förtillverkning kan göras mer effektiv, exempelvis med avseende på kassationer och spill

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

      Minimering av mark- och anläggningsarbeten

      Schakt- och sprängnings-arbeten har stor inverkan på byggskedets klimatavtryck genom bränslen för de maskiner som används och genom sprängmedlen i sig.

      Att i högre grad låta anpassa byggnader till de lokala förutsättningar som tomten medger är att rekommendera för att minska byggskedets klimatpåverkan.

      Här borde vi kunna hämta ut delar av slutsatserna från Hoppet och från Agder

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

      Byggplanering och val av bygglösning

      Byggskedets klimatpåverkan kan styras genom hur bygget planeras in i förhållande till årstiderna och hur byggprojektet färdigställs i de olika momenten.

      Bygglösningar och val av byggkoncept har stor inverkan. Att minimera mängden betong som behöver torkas och att använda rätt väderskydd minskar energiåtgång för uttorkning

      En höjd prefabriceringsgrad där moduler förtillverkas innan de levereras till byggarbetsplatsen är oftast fördelaktigt då bygg-skedet kortas tidsmässigt och en industriell förtillverkning kan göras mer effektiv, exempelvis med avseende på kassationer och spill

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

      Minimering av mark- och anläggningsarbeten

      Schakt- och sprängnings-arbeten har stor inverkan på byggskedets klimatavtryck genom bränslen för de maskiner som används och genom sprängmedlen i sig.

      Att i högre grad låta anpassa byggnader till de lokala förutsättningar som tomten medger är att rekommendera för att minska byggskedets klimatpåverkan.

      Här borde vi kunna hämta ut delar av slutsatserna från Hoppet och från Agder

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

      Byggplanering och val av bygglösning

      Byggskedets klimatpåverkan kan styras genom hur bygget planeras in i förhållande till årstiderna och hur byggprojektet färdigställs i de olika momenten.

      Bygglösningar och val av byggkoncept har stor inverkan. Att minimera mängden betong som behöver torkas och att använda rätt väderskydd minskar energiåtgång för uttorkning

      En höjd prefabriceringsgrad där moduler förtillverkas innan de levereras till byggarbetsplatsen är oftast fördelaktigt då bygg-skedet kortas tidsmässigt och en industriell förtillverkning kan göras mer effektiv, exempelvis med avseende på kassationer och spill

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

      Minimering av mark- och anläggningsarbeten

      Schakt- och sprängnings-arbeten har stor inverkan på byggskedets klimatavtryck genom bränslen för de maskiner som används och genom sprängmedlen i sig.

      Att i högre grad låta anpassa byggnader till de lokala förutsättningar som tomten medger är att rekommendera för att minska byggskedets klimatpåverkan.

      Här borde vi kunna hämta ut delar av slutsatserna från Hoppet och från Agder

      Box 1

      Paragraf for box 1

      Box 2

      Paragraf for box 2

      Box 3

      Paragraf for box 3

      Box 4

      Paragraf for box 4

  • Tekstfelt

    Det politiske og strategiske niveau er kommunens politiske system bestående af politiske udvalg, kommunalbestyrelse, kommunefuldmægtige, kommunestyrelse med mere Det er også på det politisk og strategiske niveau, at den øverste topledelse ( statsdirektører, statsledningskontoret) i administrationen, befinder sig På det politiske og strategiske niveau besluttes de overordnede strukturer, budgetter og strategier, som udmøntes på taktisk og operationelt niveau

    Box 1

    Paragraf for box 1

    Box 2

    Paragraf for box 2

    Box 3

    Paragraf for box 3

    Box 4

    Paragraf for box 4

    Under-overskrift

    Underoverskritens paragraf indhold


  • Renovering och uppgradering

    Genom byggnadens livscykel sker löpande insatser inom drift och underhåll, men då den tekniska eller ekonomiskt försvarbara livslängden uppnåtts i byggdelarna eller i tekniska system är det dags att renovera och uppgradera byggnaden. Det blir en fråga om att reinvestera i byggnaden och en diskussion om hur bland annat ekonomiska medel för detta ska prioriteras och fördelas för olika åtgärder.
    I detta kunskapsområde läggs fokus på insatser för energieffektivisering av byggnaden genom så kallad energirenovering, samt att denna görs enligt principerna för klimateffektivt byggande.


    Rekommendationer och tips

    Energieffektivisera befintliga byggnader

    I Europa står byggnader för en tredjedel av energianvändningen. 75% av byggnadsstocken anses vara mycket energiineffektiv. Stora satsningar är på gång inom EU genom ”Renovation wave” i programmet för 2030. Insatserna är nödvändiga för att nå klimatmålen.

    * Tillämpa ett systematiskt arbete med energirenovering. Exempelvis genom att tillämpa den så kallade ”Totalmetodiken” som angreppssätt. I Totalmetodiken paketeras energiåtgärder för lönsamhets-beräkning. Det innebär att fler energiåtgärder kan göras inom kraven på ekonomisk lönsamhet.

    Läs om ”Totalmetodiken” hos BELOK.

    * Ta del av goda exempel bland lästipsen!

    Upprätta en strategi för renovering och uppgradering

    * Energikartlägg fastighetsbeståndet så de rätta prioriteringarna kan göras.

    * Utvärdera alternativa lösningar för finansiering och de ekonomiska avkastningskraven.

    * Studera olika lösningar för finansiering:
    - Offentliga beställare. Undersök om ”gröna lån via Kommuninvest” kan vara möjliga.
    - Alla kan utreda om ett EPC-avtal (Energy Performance Contracting) kan vara ett sätt för att finansiera. Det innebär att en entreprenör lämnar en besparingsgaranti som finansierar åtgärder och är en annan lösning att överväga.

    * Se energirenoveringsprojektet som ett tillfälle att göra insatser utöver energieffektiviseringen. Att samplanera många åtgärder till ett större projekt är resurs-, kostnads- och klimateffektivt genom att kostnader för byggprojektets etablering kan delas på fler.

    Uppgradera byggnadens tekniska system

    * Vid sidan om åtgärder för att minska byggnadens värme och kylbehov genom att uppdatera klimatskärmen finns mycket att göra med de tekniska systemen.

    Exempel:
    - Installera nya aggregat, teknik och system för värme, ventilation, kyla, belysning samt vatten och avlopp.

    - Installera smart styrning, öka digitalisering och eventuell AI.

    - Utvärdera möjligheter med energilager för att reducera effekttoppar och för att öka andelen egen elproduktion från solpaneler.

    * Kunskapspaketet ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” berättar mer om de tekniska systemen.

    Interagera med byggnadens personal för drift och förvaltning samt användare

    * Inför renoveringen är det även viktigt att studera byggnaden i övrigt, studera mönster i byggnadens användning samt att interagera med användare och personalen inom drift och förvaltning.

    Exempel:
    - Hur används ytorna och hur väl motsvarar planlösningarna behoven?

    - Kan nyttjandegraden höjas genom sambruk med andra verksamheter?

    - Hur kan byggnadens användare göras delaktiga i energispararbetet?

    - Se till att dokumentation och utbildning av driftspersonal och byggnadens användare görs vid avslutat projekt.

    - Tillse att byggnaden driftoptimeras innan den lämnas helt över till den förvaltande organisationen.

    Minimera klimatpåverkan från renoveringsinsatsen

    - Projektera och genomför renoveringen enligt strategierna för klimateffektivt byggande.

    - Tillämpa livscykelperspektivet genom klimatberäkning LCA samt livscykelkostnadsanalys LCC för att välja rätt material och rätt tekniska lösningar.

    - Tillämpa cirkulärt byggande genom varsam rivning/ demontering inför renoveringen

    - Sök återbrukslösningar i återbyggnationen.


    Läs mer!

    Rapporten ”Energieffektiva byggnader, teknikval och drift” fördjupar diskussionen gällande de tekniska systemen och är lika relevanta vid renovering som vid nyproduktion. Renovering och uppgradering har inte varit prioriterade insatsområden i S2C projektet, men i lästipsen på samma sida som kunskapspaketet finns ett inspelat webbinarium om energirenovering som gjorts i projektet. Det finns också externa länkar och goda exempel till stöd för arbetet med energirenovering.


  • Byggnader som resurs for nya projekt

    De befintliga byggnaderna är en viktig resurs i ett framtida cirkulärt samhälle. Antingen som bas för till- eller ombyggnationer eller som resursbank med återbruksmaterial. En utmaning är de arbetssätt och processer som krävs och behöver utvecklas för att höja andelen återbruk i byggandet och nya affärsmodeller behöver komma på plats. En framtid med ökande råvarupriser skulle gynna en cirkulär ekonomi.
    Innan vi bygger nytt bör vi inventera vårt byggnadsbestånd och försöka hitta lösningar i befintligt bestånd. Ibland kan det vara klimateffektivt att anpassa en gammal byggnad till en ny verksamhet, bygga på en våning eller bevara stomme eller grundläggning. Idag finns flera goda exempel när gamla byggnader uppgraderats och ges förlängd livslängd så att användning av jungfruligt material och utsläpp av växthusgaser kan undvikas.


    Rekommendationer och tips

    Inventera för återbruk

    * Inventera byggnadens inbyggda material och produkter och gör en bedömning av återstående livslängd utifrån kvalité och estetik. Potentialen för återbruk kan därmed fastställas.

    * Samla in information om de inbyggda materialen och produkterna och gör den tillgänglig för den som är tänkt användare. Uppgifter om dimensioner, kvalité, brand- och ljudklass är relevant data att samla in.

    * Ta hjälp av ett digitalt verktyg vid inventeringen av en byggnad, såsom verktygen hos CC-build, ReCapture från White arkitekter eller Palats ”(Digital material & inventariehantering | Palats)”

    Dokumentera

    * Dokumentera relevant data för varje material och produkt, digitalt.

    * Bedöm potentialen för återbruk och beskriv var produkten skulle kunna användas.

    * Gör en kvalitetsbedömning av produkten och besluta om det eventuellt behövs provtagning för att produkten är giftfri eller lever upp till de krav som ställs på likvärdiga nya produkter.

    * Utifrån inventeringen, planera för eventuell rekonditionering.

    Demontera

    * Demontera istället för att riva. Det finns företag som river varsamt och som också kan ta hand om materialet.

    * Planera för demontering av byggnaden redan i designen av den nya byggnaden. Undvik att blanda material som inte går att dela upp igen och undvik lim och spik.

    * Ställ krav på dokumentation av demonteringsinstruktioner i samband med upphandling av projekteringsteam.

    Engagera återbruksaktörer

    * Ta hjälp av externa aktörer om du inte själv har resurser för att hantera material som kan återbrukas. Det finns företag som sköter logistik och lagerhållning av material som kan återbrukas.

    * Anlita en hantverkare som är expert på rekonditionering av byggmaterial, såsom omlackering av dörrar,

    * Anlita en återbrukssamordnare för stöd med återbruksfrågor i samband med demontering och rivning eller vid nybyggnation.

    Arbetssätt och processer

    * Sträva efter att formulera konkret mål om andel eller viss mängd av byggnadsmaterialet som ska vara återbrukat eller återvunnet.​

    * Nya flöden för material utmanar traditionella arbetssätt. Till exempel kan ett fönster som först ägs av fastighetsägaren övergå i rivningsentreprenörens ägo om detta regleras vid upphandling.​

    * Centrum för Cirkulärt Byggande - CC-build är en svensk samverkansarena för cirkulärt byggande. Arenan erbjuder nätverk, kunskap, och en marknadsplats för återbrukade produkter.


    Läs mer!

    Cirkulära Göteborg, Att bygga och riva cirkulärt: Slutrapport Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen (goteborg.se).
    Rapporten ”Klimateffektiv arkitektur, konstruktion och materialval” fördjupar diskussionen om klimateffektiva material och produkter, och ger tips på återbrukade och återvunna material. Våra lästips visar vägen till fördjupad kunskap.​


    • Processer, arbetssätt och kompetenser

      Omställningen till ett klimateffektivt byggande kräver nya eller förändrade arbetssätt och processer inom en rad områden. Nya kompetenser behöver byggas upp hos såväl beställarorganisationen som hos övriga aktörer i byggandet. Att lära av och tillsammans med andra är nödvändigt när omställningen är angelägen och utvecklingen sker snabbt. I detta avsnitt diskuterar modellen ett antal specifika processer, arbetssätt och kompetenser som anses vara särskilt viktiga för framgång.


    • Rekommendationer och tips

      Låt livscykelperspektivet styra

      * Styr genom beslut baserade på livscykelperspektivet. Att tillämpa livscykelperspektivet är viktigt i byggprojektets alla skeden, från förstudie till byggproduktion.

      * Arbeta med Livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC) samt de båda tillsammans som grund för faktabaserade och långsiktiga beslut.

      * Styr ekonomiska beslut från lägsta pris till lägsta kostnad genom att tillämpa livscykelperspektivet. Styr på samma sätt beslut med klimatpåverkan till lägsta påverkan under livscykeln.

      Tillämpa en klimatdriven process

      * Sätt mål, formulera specifikationer och ställ krav som tydligt värderar och styr klimatprestanda. Tillse att god förankring skapas avseende målen. Särskilt gäller det kopplingen till de ekonomiska ramarna/ budgeten.

      * Upprätta en klimatbudget och arbeta med klimatberäkning genom byggprojektets olika skeden för att kunna analysera och utvärdera olika alternativ samt föreslå bästa lösningar.

      Ställ krav på klimatprestanda vid upphandling

      * Tillämpa en klimatdriven upphandlingsprocess genom kunskapsuppbyggnad kring kravformuleringar och beskrivningar i upphandlingstexter.

      * Låt tilldelningskriterierna i hög grad beskriva klimatambitionerna, t.ex. med målgränsvärden eller kopplat till certifieringssytem. Låt det tydligt framgå hur de används i utvärderingen av anbudet. Ge incitament som uppmuntrar till cirkulära lösningar.

      * Tillse att uppföljning, granskning och verifiering av klimatprestanda görs under projektering, byggnationsfas och efter färdigställande.

      * Inhämta information från till exempel upphandlingsmyndigheten

      Säkerställ kompetens och utveckla former för samverkan

      * Utveckla organisationens kompetens inom hållbart och klimateffektivt byggande, till exempel ett cirkulärt byggande eller hur klimatberäkningar utförs är två exempel.

      * Säkerställ kompetens inom viktiga områden. Exempelvis hur byggnadsdesign, materialval och en smart drift och förvaltning kan optimeras för minskad klimatpåverkan.

      * Ta stöd i vägledningar och dokumentation från myndigheter, system för miljöcertifieringar, samt guider och manualer inom hållbart byggande. Se kunskapsområdet ”Externa krav, regler och input”.

      * Utveckla samverkan i lokala nätverk där representanter för olika aktörer i branschen möts. Lokal färdplan Malmö är ett exempel på detta.​


    Läs mer!

    Ta del av rapporten ”Arbetssätt och kompetenser till stöd för hållbart byggande”. Den tar upp generella områden för framgång och för en djupare diskussion kring några nyckelområden. I modellens olika kunskapsområden diskuteras specifika arbetssätt och kompetenser för arbetet i byggprojektets olika skeden.


  • Externa krav, regler och input


  • Ambitioner, visioner och strategier

    Säkerställ kännedom om och förankring i den egna organisationen. I den offentliga organisationen krävs även en polititsk förankring, om detta berättar förankringsmodellen som utvecklats av Hjörring kommune i S2C-projektet.

    Se förankringsmodellen

Du finder de andre modeller her:

Overblik over modeller for bæredygtigt byggeri

Pædagogisk anvendelse af bæredygtigt byggeri

Forankring af bæredygtigt byggeri i det offentlige